Fakultetet Struktura e UGJ Informacione webmail sitemap

DEGA E MATEMATIKES DHE INFORMATIKES

(Fakulteti i Shkencave Natyrore)

F. Sh. N.

Struktura

Plani mesimor

Programet

 

STRUKTURA E VITIT AKADEMIK 2004 - 2005

 

 

 

 

PĖRMBAJTJA DHE NGARKESA E PLANIT MĖSIMOR

VITI I

 

Analizė Matematike 1

Algjebrėr 1

Gjeometri Analitike

Hyrje nė Shkencėn e Kompjuterave 1

Fizikė e Pėrgjithshme 1

Gjuhė e Huaj 1

Analizė Matematike 2

Algjebrėr 2

Teori e Numrave

Hyrje nė Shkencėn e Kompjuterave 2

Fizikė e Pėrgjithshme 2

 

 

VITI II

Analizė Matematike 3

Algjebrėr 3

Matematikė Elementare

Algoritmikė dhe Strukturė tė Dhėnash

Mikroelektronikė

Gjuhė e Huaj 2

Analizė Matematike 4

Probabilitet

Programim 1

Sisteme Shfrytėzimi

Gjuhė e Huaj 2

Kontrolli i Paisjeve *

Grafika me PC *

Teknologji Multimedia *

Matematikė Diskrete *

 

VITI III

Programim 2

Statistikė Matematike

Ekuacione Diferenciale 1

Bazė tė Dhėnash

Analizė Numerike

Programim nė HTML *

Visual C++ *

Topologji *

Teori Mase *

Algjebėr 4 *

T. F. V. K. *

Kurs Special *

Programim OOP dhe GUI

Ndėrtimi i aplikimeve nė Access dhe SQL 2000

Analizė Funksionale

Kėrkime Operacionale

Kontabilitet

Komunikimi dhe Rrjetat *

Struktura Active Directory *

Procese rasti *

Algjebėr Lineare Numerike *

Teori Integrimi *

Ekuacione Diferenciale 2 *

Gjeometri Diferenciale *

 

              VITI IV (3+1)
 

Didaktikė Matematike 1

Bazat e Gjeometrisė

Logjikė Matematike

Astronomi

Psikologji

Kapituj tė Zgjedhur nga Matematika *

Kurs Special nė Matematikė *

Didaktikė Matematike 2

Pedagogji

Histori e Matematikės dhe Informatikės

Programim Simbolik

Praktikė Pedagogjike

Administrim Shkolle *

Kurs special nė Informatikė *

Pėrdorimi i Teknologjive tė reja nė Edukim *

 

  shenim: Lendet me shenjen * jane lende me zgjedhje

PROGRAMET

Analiza Matematike 1

 

a)    Numrat realė. Bazat aksiomatike tė R-sė. Elemente tė topologjisė sė R-sė. Vargjet numerike. Vargu i segmenteve qė shtrėngohen. Veprimet me vargjet. Vargjet Cauchy. Pikat limite.

b)   Seritė numerike. Koncepti i serisė. Veti. Kriteret e konvergjencės. Kriteret e krahasimit pėr seri me terma qė ruajnė shenjė. Seritė alternative. Konvergjenca absolute dhe e kushtėzuar. Ndėrimi i vendeve tė kufizave tė serisė. Prodhimi i serive.

c)    Limiti i funksionit. Pėrkufizimi i limitit nė gjuhėn e vargjeve dhe nė gjuhėn e ε-δ. Vetitė e funksioneve qė kanė limit.

d)   Funksione tė vazhdueshėm. Pėrkufizimi i vazhdueshmėrisė, vetitė. Vazhdueshmėria nė bashkėsitė kompakte. Vazhdueshmėria nė bashkėsitė e lidhura. Vazhdueshmėria uniforme. Vazhdueshmėria e funksioneve tė anasjellė. Vazhdueshmėria e funksioneve elementarė.

e)    Derivati i funksionit. Pėrkufizimi dhe vetitė. Derivatet e funksioneve elementare. Diferenciali. Derivatet dhe diferencialet e rendeve tė larta. Teoremat themelore tė njehsimit diferencial.Rregullat e L’Hopitalit. Formula Taylor. Ekstremumet. Pėrkulshmėria. Asimptotat. Studimi dhe grafiku i funksionit.

 

Algjebra 1  

       Disa struktura algjebrike. Hapėsirat vektoriale. Hapėsira vektoriale e matricave Mmxn. Algjebra e matricave Mnxn. Pėrcaktorėt. Sistemet Lineare. Pasqyrimet lineare. Hapėsira vektoriale L(V,U). Dualiteti. Pėrmasa e hapesirės duale. Baza duale. Algjebra e pasqyrimeve lineare dhe Algjebra e matricave. Ndryshimi i bazės dhe koordinatat e vektorit. Lidhja e rangut tė pasqyrimit linear dhe matricės sė tij. Matricat dhe pasqyrimet lineare. Lidhja e matricave tė tė njėjtit endomorfizėm nė baza tė ndryshme. Ngjashmėria e matricave.

 

      Gjeometria Analitike

       Algjebra vektoriale dhe  transformimeve afine. Vektorėt dhe veprimet lineare me to. Koordinatat e vektorit. Probleme themelore me koordinata. Produkti skalar, vektorial e i pėrzier i vektorėve. Gjeometria e matricave tė rendeve II dhe III. Transformimi i koordinatave karteziane. Pasqyrimet ortogonale dhe afine. Gjeometria analitike nė plan. Vijat e gradės I nė plan. Drejtėzat si vija tė gradės I. Kėndi midis njė ēifti tė renditur drejtėzash nė plan. Tufa e drejtėzave. Ekuacioni i tufės sė drejtėzave. Koniket.  Elipsi, hiperbola, parabola. Klasifikimi afin i vijave tė gradės II. Gjeometria analitike nė hapėsirė. Plani nė hapėsirė. Sipėrfaqet dhe llojet e tyre. Plani si sipėrfaqe e gradės I nė hapėsirė. Tufa dhe lidhja e planeve. Drejtėza nė hapėsirė. Ekuacionet parametrike, kanonike dhe tė  pėrgjithshėm. Marrėdhėniet metrike ndėrmjet tyre. Plani dhe drejtėza nė hapesirė. Pozita reciproke e planit dhe drejtėzės nė hapėsirė.

 

      Analizė Matematike 2

a)    Integrali i pacaktuar. Pėrkufizimi i integralit tė pacaktuar. Metodat e integrimit. Integrimi i funksioneve racionalė, irracionale, trigonometrike dhe hiperbolikė.

b)   Integrali i caktuar. Pėrkufizimi i integralit sipas Riemann. Vetitė e integralit Riemann. Teorema themelore. Metodat e llogaritjes sė integralit tė caktuar. Zbatime tė integralit tė caktuar. Integrimi i pėrafėrt.

c)    Integralet jo tė vetė. Integralet jo tė vetė tė llojit tė parė. Kriteret e konvergjencės. Integralet jo tė vetė tė llojit tė dytė. Kriteret e konvergjencės. Integralet jo tė vetė tė llojeve tė pėrzier.

d)   Transformimet Laplace. Pėrkufizimet dhe ekzistenca e transformimeve tė Laplace. Transformimi i anasjellė i Laplace.

 

Algjebra 2 

       Polinomi. Unaza e polinomeve me koefiēientė nga njė fushė e ēfarėdoshme F.  Pasqyrimi polinomial. Polinomi me koeficienta komplekse C[x]. Polinomet me koeficienta reale R[x]. Polinomet me koeficienta racionale Q[x]. Vlerat vetjake dhe vektoret vetjakė tė njė endomorfizmi. Polinomi karakteristik. Gjetja e  vlerave dhe hapesirave vetjake (nė hapėsirat me permasė tė fundme). Shuma e drejtė e hapėsirave vetjake. Diagonalizimi. Polinomi minimal. Format bilineare simetrike. Format kuadratike. Ortogonaliteti. Projeksioni ortogonal. Plotėsi ortogonal i njė nėnhapėsire. Matrica dhe pėrcaktori i Gram-it. Matricat ortogonale. Izometritė e hapėsirave Euklidiane. Karakterizimi i endomorfizmave tė vetkonjuguar (matricave simetrike). Zbėrthimi polar. Reduktimi i njėhershėm. Format Hermitiane. Hapėsirat Hermitiane. Matricat ortogonale Hermitiane. Izometritė nė hapėsirat Hermitiane.

 

Teoria e Numrave 

Numrat natyrorė, tė plotė dhe racionalė. Pjestueshmėria. Teorema themelore e teorisė elementare tė numrave. SHVP dhe PMMP. Ekuacione lineare diofantike. Funksioni π(x) dhe disa probleme tė pazgjidhura. Kongruencat. Klasat e mbetjeve mod n. kongruencat lineare. Teorema kineze e mbetjeve. Klasa tė thjeshta mbetjesh mod n. Funksionet aritmetike dhe e anasjella e Mobius. Teoremat Fermat, Euler. Kongruencat polinomiale. Teorema Wilson. Rrėnjėt primitive. Treguesi. Mbetjet katrore. Kongruenca tė pėrgjithėsuara.

 

      Hyrje nė shkencėn e kompjuterave 1

      Struktura e ordinatorėve. Njohuritė bazė tė pjesės materiale tė Kompjuterave Personale (PC). Modeli i kompjuterit. Njohuri mbi arkitekturėn e kompjuterave. Familja e Kompjuterave Personale (fakte historike). Skemat logjike, fizike. Kujtesat. Njėsia qėndrore. Periferikėt. Sistemet e shfrytėzimit (kuptimi dhe karakteristika tė Sistemit tė Shfrytėzimit, zhvillimi historik i Sistemit tė Shfrytėzimit, parimet dhe kuptimet bazė tė Sistemeve tė Shfrytėzimit). Njohuri mbi Sistemet e shfrytezimit : DOS; Windows; Unix. Elemente tė MS-OFFICE (Word, Excel, Power Point).

 

       Hyrje nė shkencėn e kompjuterave 2

      Algoritmika. Etapat e zgjidhjes sė njė problemi me kompjuter. C’ėshtė algoritmi. Dhėnia e vlerės. Operatorėt algoritmikė. Paraqitja e algoritmave. Llojet e algortimave. Algoritmat lineare. Algoritmat e degėzuar. Algoritmat ciklike. Tabelat (vektorėt dhe matricat). Shembuj algoritmash me vektorė. Algoritmat multiciklike. Hyrje nė gjuhėn e programimit C++. struktura e njė programi, instruksionet e kushtėzuara, instruksionet ciklike, procedura tipike llogaritėse. Matricat, tipe numerike tė dhėnash, vargjet e karaktereve. Strukturat dhe bashkimet, funksionet. Objektet dhe programimi OOP. Trashėgimia. Kontrolli i kujtesės. Kontrolli i hyrje/daljeve. Pėrpunimi i skedarėve.

 

Fizikė e Pėrgjithshme 1

 

Fizika dhe objekti i saj i studimit. Sistemi i njėsive SI.                    

 

MEKANIKA             

 

Ligjet e Njutonit:

Shpejtėsia, nxitimi. Ekuacionet e lėvizjes sė pikės materiale.

Lėvizja drejtvizore (me shpejtesi konstante dhe me nxitim konstant). Lėvizja nė plan. Lėvizja e predhave.

Ligji i parė, i dytė dhe i tretė i Njutonit. Masa dhe pesha. Zbatime tė ligjeve tė Njutonit.

Ligjet e fėrkimit. Koeficienti i fėrkimit.

 

Ligjet e ruajtjes:

Puna e kryer nga njė forcė dhe fuqia.

Energjia potenciale. Energjia kinetike. Ligji i ruajtjes sė energjisė mekanike.

Qendra e masės. Lėvizja e qendrės sė masės.

Impulsi i forcės, sasia e lėvizjes. Impulsi i sistemit tė pikave materiale. Ligji i ruajtjes sė impulsit.

Goditjet.

 

Lėvizja rrotulluese:

Lėvizja rrotulluese. Shpejtėsia kėndore. Nxitimi radial dhe forca qendėrsynuese.

Lėvizja orbitale dhe gravitacioni.

Momenti i inercisė dhe momenti i forcės. Ekuacioni themelor i lėvizjes rrotulluese tė trupit tė ngurtė.

Energjia kinetike e rrotullimit. Momenti i impulsit, ruajtja e tij.

 

Mekanika e fluideve:

Kuptimi i shtypjes, njėsitė e matjes. Ekuacioni themelor i statikės sė fluideve. Rrjedhja e fluidit, ekuacioni i vijueshmėrisė. Ekuacioni i Bernulit.Rrjedhės realė, koeficienti i viskozitetit. Ligji i Puazeit.

 

FIZIKA MOLEKULARE DHE TERMODINAMIKA                   

 

Teoria kinetike e gazeve:

Bazat e teorisė molekulare dhe kinetike. Temperatura, shkallėt e saj. Ligjet e vecanta eksperimentale tė gazeve ideale. Ekuacioni themelor i teorisė molekulare-kinetike. Ekuacioni i pėrgjithshėm i gjendjes sė gazit ideal. Shtypja e ushtruar nė njė pėrzierje gazesh. Ligji i Daltonit.Shpejtėsia dhe shpėrndarja e molekulave tė gazit sipas shpejtėsive. Energjia e brendshme e gazit ideal, shkallėt e lirisė.

 Lėngjet:

Ndėrtimi molekular dhe vetitė e lėngjeve. Tensioni sipėrfaqėsor. Dukuria e lagies dhe dukuritė kapilare. Avullimi dhe vlimi i lėngjeve.

Bazat e termodinamikės:

Sistemet dhe gjendjet termodinamike. Ekuilibri termodinamik. Energjia e brendshme. Puna, nxehtėsia.

Parimi i parė i termodinamikės. Kalorimetria. Kapaciteti termik i trupave.

Proceset e kthyeshme dhe tė pakthyeshme. Parimi i dytė i termodinamikės. Cikli i Karnoit. Entropia.

Parimi i tretė i termodinamikės. Shmangia e gazeve realė nga modeli ideal.

 

Fizikė e Pėrgjithshme 2

Elektromagnetizmi. Fusha elekrostatike nė boshllėk. Fusha elektrike nė pėrcjellės. Energjia e fushės elektrike. Rryma elektrike e vazhduar. Rryma elektrike nė metalet, nė boshllėk, nė gaze. Fusha mageto-statike. Veprimi i fushės magnetike mbi ngarkesat nė lėvizje. Fusha elektrike dhe fusha magnetike nė lėndė. Fusha elektromagnetike.

Lėkundjet dhe valėt. Kinematika e lėkundjeve. Dinamika e lėkundjeve, lėkundjet e detyruara. Lėkundjet nė sistemet jo lineare. Valėt. Valėt elastike dhe elektromagnetike. Pasqyrimi dhe thyerja e valėve. Interferenca dhe difraksioni i valėve.

Optika. Fotometria. Interferenca e dritės. Difraksioni. Polarizimi. Optika gjeometrike. Difraksioni, thithja dhe shpėrndarja e dritės.

Elemente tė fizikės atomike dhe bėrthamore. Dualizmi thėrmijė-valė i materies. Elemente tė mekanikės kuantike. Atomi, molekula. Trupat kristaline. Elemente tė fizikės bėrthamore.

 

 

    historiku i UGj     Gjirokastra     te reja     struktura     fakultetet     publikime     informacione     bashkepunime   

FSHN     matematike-fizike     biologji-kimi     matematike-informatike      infermieri

FSHSH     histori-gjeografi      finance       admin publik     turizem     gjuhe letersi      anglisht     greqisht      italisht

FSHE     cikel i ulet      parashkollor