| |||||||
STRUKTURA
E VITIT AKADEMIK 2004 - 200 PĖRMBAJTJA
DHE NGARKESA E PLANIT MĖSIMOR VITI I
VITI II
VITI III
VITI IV (3+1)
PROGRAMET
Analiza Matematike 1
a) Numrat realė. Bazat aksiomatike tė R-sė. Elemente tė topologjisė sė R-sė. Vargjet numerike. Vargu i segmenteve qė shtrėngohen. Veprimet me vargjet. Vargjet Cauchy. Pikat limite. b) Seritė numerike. Koncepti i serisė. Veti. Kriteret e konvergjencės. Kriteret e krahasimit pėr seri me terma qė ruajnė shenjė. Seritė alternative. Konvergjenca absolute dhe e kushtėzuar. Ndėrimi i vendeve tė kufizave tė serisė. Prodhimi i serive. c) Limiti i funksionit. Pėrkufizimi i limitit nė gjuhėn e vargjeve dhe nė gjuhėn e ε-δ. Vetitė e funksioneve qė kanė limit. d) Funksione tė vazhdueshėm. Pėrkufizimi i vazhdueshmėrisė, vetitė. Vazhdueshmėria nė bashkėsitė kompakte. Vazhdueshmėria nė bashkėsitė e lidhura. Vazhdueshmėria uniforme. Vazhdueshmėria e funksioneve tė anasjellė. Vazhdueshmėria e funksioneve elementarė. e) Derivati i funksionit. Pėrkufizimi dhe vetitė. Derivatet e funksioneve elementare. Diferenciali. Derivatet dhe diferencialet e rendeve tė larta. Teoremat themelore tė njehsimit diferencial.Rregullat e LHopitalit. Formula Taylor. Ekstremumet. Pėrkulshmėria. Asimptotat. Studimi dhe grafiku i funksionit. Algjebra 1Disa struktura algjebrike. Hapėsirat vektoriale. Hapėsira vektoriale e matricave Mmxn. Algjebra e matricave Mnxn. Pėrcaktorėt. Sistemet Lineare. Pasqyrimet lineare. Hapėsira vektoriale L(V,U). Dualiteti. Pėrmasa e hapesirės duale. Baza duale. Algjebra e pasqyrimeve lineare dhe Algjebra e matricave. Ndryshimi i bazės dhe koordinatat e vektorit. Lidhja e rangut tė pasqyrimit linear dhe matricės sė tij. Matricat dhe pasqyrimet lineare. Lidhja e matricave tė tė njėjtit endomorfizėm nė baza tė ndryshme. Ngjashmėria e matricave. Gjeometria AnalitikeAlgjebra vektoriale dhe transformimeve afine. Vektorėt dhe veprimet lineare me to. Koordinatat e vektorit. Probleme themelore me koordinata. Produkti skalar, vektorial e i pėrzier i vektorėve. Gjeometria e matricave tė rendeve II dhe III. Transformimi i koordinatave karteziane. Pasqyrimet ortogonale dhe afine. Gjeometria analitike nė plan. Vijat e gradės I nė plan. Drejtėzat si vija tė gradės I. Kėndi midis njė ēifti tė renditur drejtėzash nė plan. Tufa e drejtėzave. Ekuacioni i tufės sė drejtėzave. Koniket. Elipsi, hiperbola, parabola. Klasifikimi afin i vijave tė gradės II. Gjeometria analitike nė hapėsirė. Plani nė hapėsirė. Sipėrfaqet dhe llojet e tyre. Plani si sipėrfaqe e gradės I nė hapėsirė. Tufa dhe lidhja e planeve. Drejtėza nė hapėsirė. Ekuacionet parametrike, kanonike dhe tė pėrgjithshėm. Marrėdhėniet metrike ndėrmjet tyre. Plani dhe drejtėza nė hapesirė. Pozita reciproke e planit dhe drejtėzės nė hapėsirė.
Analizė Matematike 2 a) Integrali i pacaktuar. Pėrkufizimi i integralit tė pacaktuar. Metodat e integrimit. Integrimi i funksioneve racionalė, irracionale, trigonometrike dhe hiperbolikė. b) Integrali i caktuar. Pėrkufizimi i integralit sipas Riemann. Vetitė e integralit Riemann. Teorema themelore. Metodat e llogaritjes sė integralit tė caktuar. Zbatime tė integralit tė caktuar. Integrimi i pėrafėrt. c) Integralet jo tė vetė. Integralet jo tė vetė tė llojit tė parė. Kriteret e konvergjencės. Integralet jo tė vetė tė llojit tė dytė. Kriteret e konvergjencės. Integralet jo tė vetė tė llojeve tė pėrzier. d) Transformimet Laplace. Pėrkufizimet dhe ekzistenca e transformimeve tė Laplace. Transformimi i anasjellė i Laplace. Algjebra 2Polinomi. Unaza e polinomeve me koefiēientė nga njė fushė e ēfarėdoshme F. Pasqyrimi polinomial. Polinomi me koeficienta komplekse C[x]. Polinomet me koeficienta reale R[x]. Polinomet me koeficienta racionale Q[x]. Vlerat vetjake dhe vektoret vetjakė tė njė endomorfizmi. Polinomi karakteristik. Gjetja e vlerave dhe hapesirave vetjake (nė hapėsirat me permasė tė fundme). Shuma e drejtė e hapėsirave vetjake. Diagonalizimi. Polinomi minimal. Format bilineare simetrike. Format kuadratike. Ortogonaliteti. Projeksioni ortogonal. Plotėsi ortogonal i njė nėnhapėsire. Matrica dhe pėrcaktori i Gram-it. Matricat ortogonale. Izometritė e hapėsirave Euklidiane. Karakterizimi i endomorfizmave tė vetkonjuguar (matricave simetrike). Zbėrthimi polar. Reduktimi i njėhershėm. Format Hermitiane. Hapėsirat Hermitiane. Matricat ortogonale Hermitiane. Izometritė nė hapėsirat Hermitiane. Teoria e NumraveNumrat natyrorė, tė plotė dhe racionalė. Pjestueshmėria. Teorema themelore e teorisė elementare tė numrave. SHVP dhe PMMP. Ekuacione lineare diofantike. Funksioni π(x) dhe disa probleme tė pazgjidhura. Kongruencat. Klasat e mbetjeve mod n. kongruencat lineare. Teorema kineze e mbetjeve. Klasa tė thjeshta mbetjesh mod n. Funksionet aritmetike dhe e anasjella e Mobius. Teoremat Fermat, Euler. Kongruencat polinomiale. Teorema Wilson. Rrėnjėt primitive. Treguesi. Mbetjet katrore. Kongruenca tė pėrgjithėsuara.
Hyrje nė shkencėn e kompjuterave 1 Struktura e ordinatorėve. Njohuritė bazė tė pjesės materiale tė Kompjuterave Personale (PC). Modeli i kompjuterit. Njohuri mbi arkitekturėn e kompjuterave. Familja e Kompjuterave Personale (fakte historike). Skemat logjike, fizike. Kujtesat. Njėsia qėndrore. Periferikėt. Sistemet e shfrytėzimit (kuptimi dhe karakteristika tė Sistemit tė Shfrytėzimit, zhvillimi historik i Sistemit tė Shfrytėzimit, parimet dhe kuptimet bazė tė Sistemeve tė Shfrytėzimit). Njohuri mbi Sistemet e shfrytezimit : DOS; Windows; Unix. Elemente tė MS-OFFICE (Word, Excel, Power Point).
Hyrje nė shkencėn e kompjuterave 2 Algoritmika. Etapat e zgjidhjes sė njė problemi me kompjuter. Cėshtė algoritmi. Dhėnia e vlerės. Operatorėt algoritmikė. Paraqitja e algoritmave. Llojet e algortimave. Algoritmat lineare. Algoritmat e degėzuar. Algoritmat ciklike. Tabelat (vektorėt dhe matricat). Shembuj algoritmash me vektorė. Algoritmat multiciklike. Hyrje nė gjuhėn e programimit C++. struktura e njė programi, instruksionet e kushtėzuara, instruksionet ciklike, procedura tipike llogaritėse. Matricat, tipe numerike tė dhėnash, vargjet e karaktereve. Strukturat dhe bashkimet, funksionet. Objektet dhe programimi OOP. Trashėgimia. Kontrolli i kujtesės. Kontrolli i hyrje/daljeve. Pėrpunimi i skedarėve.
Fizikė e Pėrgjithshme 1
Fizika dhe objekti i saj i studimit. Sistemi i njėsive SI.
MEKANIKA
Ligjet e Njutonit: Shpejtėsia, nxitimi. Ekuacionet e lėvizjes sė pikės materiale. Lėvizja drejtvizore (me shpejtesi konstante dhe me nxitim konstant). Lėvizja nė plan. Lėvizja e predhave. Ligji i parė, i dytė dhe i tretė i Njutonit. Masa dhe pesha. Zbatime tė ligjeve tė Njutonit. Ligjet e fėrkimit. Koeficienti i fėrkimit.
Ligjet e ruajtjes: Puna e kryer nga njė forcė dhe fuqia. Energjia potenciale. Energjia kinetike. Ligji i ruajtjes sė energjisė mekanike. Qendra e masės. Lėvizja e qendrės sė masės. Impulsi i forcės, sasia e lėvizjes. Impulsi i sistemit tė pikave materiale. Ligji i ruajtjes sė impulsit. Goditjet.
Lėvizja rrotulluese: Lėvizja rrotulluese. Shpejtėsia kėndore. Nxitimi radial dhe forca qendėrsynuese. Lėvizja orbitale dhe gravitacioni. Momenti i inercisė dhe momenti i forcės. Ekuacioni themelor i lėvizjes rrotulluese tė trupit tė ngurtė. Energjia kinetike e rrotullimit. Momenti i impulsit, ruajtja e tij.
Mekanika e fluideve: Kuptimi i shtypjes, njėsitė e matjes. Ekuacioni themelor i statikės sė fluideve. Rrjedhja e fluidit, ekuacioni i vijueshmėrisė. Ekuacioni i Bernulit.Rrjedhės realė, koeficienti i viskozitetit. Ligji i Puazeit.
FIZIKA MOLEKULARE DHE TERMODINAMIKA
Teoria kinetike e gazeve: Bazat e teorisė molekulare dhe kinetike. Temperatura, shkallėt e saj. Ligjet e vecanta eksperimentale tė gazeve ideale. Ekuacioni themelor i teorisė molekulare-kinetike. Ekuacioni i pėrgjithshėm i gjendjes sė gazit ideal. Shtypja e ushtruar nė njė pėrzierje gazesh. Ligji i Daltonit.Shpejtėsia dhe shpėrndarja e molekulave tė gazit sipas shpejtėsive. Energjia e brendshme e gazit ideal, shkallėt e lirisė. Lėngjet: Ndėrtimi molekular dhe vetitė e lėngjeve. Tensioni sipėrfaqėsor. Dukuria e lagies dhe dukuritė kapilare. Avullimi dhe vlimi i lėngjeve. Bazat e termodinamikės: Sistemet dhe gjendjet termodinamike. Ekuilibri termodinamik. Energjia e brendshme. Puna, nxehtėsia. Parimi i parė i termodinamikės. Kalorimetria. Kapaciteti termik i trupave. Proceset e kthyeshme dhe tė pakthyeshme. Parimi i dytė i termodinamikės. Cikli i Karnoit. Entropia. Parimi i tretė i termodinamikės. Shmangia e gazeve realė nga modeli ideal.
Fizikė e Pėrgjithshme 2Elektromagnetizmi. Fusha elekrostatike nė boshllėk. Fusha elektrike nė pėrcjellės. Energjia e fushės elektrike. Rryma elektrike e vazhduar. Rryma elektrike nė metalet, nė boshllėk, nė gaze. Fusha mageto-statike. Veprimi i fushės magnetike mbi ngarkesat nė lėvizje. Fusha elektrike dhe fusha magnetike nė lėndė. Fusha elektromagnetike. Lėkundjet dhe valėt. Kinematika e lėkundjeve. Dinamika e lėkundjeve, lėkundjet e detyruara. Lėkundjet nė sistemet jo lineare. Valėt. Valėt elastike dhe elektromagnetike. Pasqyrimi dhe thyerja e valėve. Interferenca dhe difraksioni i valėve. Optika. Fotometria. Interferenca e dritės. Difraksioni. Polarizimi. Optika gjeometrike. Difraksioni, thithja dhe shpėrndarja e dritės. Elemente tė fizikės atomike dhe bėrthamore. Dualizmi thėrmijė-valė i materies. Elemente tė mekanikės kuantike. Atomi, molekula. Trupat kristaline. Elemente tė fizikės bėrthamore.
|